Tönningssten
När man kommer fram till myrkanten och man tittar ut över myren, reser den sig som en väldig koloss, TÖNNINGSTEN. Man åker vägen mot Sveg i 11 km, tar vänster där det står Tönningsten 5,2 km, därefter är det 400 meter att gå efter en stig, sedan är man vid myren där den ligger. Vid stenen finns en tavla och på den står det:
TÖNNINGSTEN är 12 meter hög och har en omkrets av 26 meter i brösthöjd. Liksom i landets andra delar, är också Härjedalen fullt av sägner om forntida jättar och deras framfart. Jättarna tyckte inte om kyrkor och när människorna ringde i kyrkklockorna blev det för mycket för deras ömtåliga öron. För att försöka få tyst på oväsendet, kastade de stenar på kyrkan. De var inte så pricksäkra så det var inte ofta de träffade men som bevis på deras kamp mot oljuden, ligger det ofta stora stenar invid kyrkorna.
Jättarna var lekfulla och tyckte om att mäta krafterna sins emellan. Ibland tävlade de om vem som kastade längst och orkade med störst stenar. De var även mycket lättretade och blev väldigt lätt osams. För att försöka oskadliggöra varandra tog de till vad de fortast hittade i omgivningen vilket ofta var stenar som de slängde på varandra. Det var dock inte särskilt vanligt att de träffade och skadade varandra.

Stenarna efter denna framfart ligger utslängda i landskapet lite hur som helst. Dessa stenar kallas för jättekast. Sedan finns det de som påstår att stenarna är flyttblock som inlandsisen lämnat efter sig. Vad tror du?